Läste om en bok på en förlagssite vi producerar. Det handlar om en hund som vet att han ska dö inom kort. I den korta beskrivningen jag läste så verkar det som att han berättar om sin husses känslofyllda liv och att han har stannat kvar så länge som han gjort eftersom han velat stödja sin husse. Jag känner att jag vill läsa boken.
Jag är lite töntig när det kommer till djur. Jag känner mer för djur än människor. Det känns bara som att dom inte riktigt kan försvara sig och förstå varför vi gör som vi gör i vårat samhälle. Jag kanske är lite likadan. Blåögd och tror på människor.
Det låter kanske lite extremt men min katt är verkligen som mitt barn. Jag vill aldrig se henne lida eller vara ledsen. Jag vill att hon ska ha det bra och jag försvarar henne vad som än händer.
Sen kanske jag är i ett läge där jag överreagerar på saker jag tycker är sorgliga just nu.

Men...jag känner iaf. nånting...

Jag är född i en dröm, en dagdröm. Nu känns det sådär igen, tror inte på mig själv.

Riket 17:45. Be there.

Vad jag längtar efter en stabil vardag. Nånting fast att alltid lita på. Jag har så mkt lösa bollar i luften känns det som så mina tankar och min prestation på t.ex. jobbet blir inte 100%-ig. Kan inte riktigt fokusera på det som är viktigt just för tillfället. Sitter och stirrar in i tomma intet och tankarna går i 450km/h runt runt runt runt tills jag är redo att spy.
Just nu vill jag bara ha semester och fly. Vill dels komma bort och dels stanna för att bearbeta mig själv. Jag vet inte riktigt vad jag gör då allt känns och blir fel just nu. Jag vill bara ha mer än vad jag just nu har.

Måsungarna kraxar utanför. Dom små slåss om en pinne, vilka underbara problem dom har. Annat blir det när dom växer upp och får krav på sig. Leverera måste man. Jämt. Vara bäst störst och vackrast för att komma nånstans, för att överleva. Kan inte nån bara ge mig kännaingentingserumet? Jag måste bli lite avtrubbad, lite avslappnad och "skön".

Den här behandlingen är dessutom olidlig. Hur svårt kan det vara att engagera sig lite och visa att man bryr sig? Fakk me, jag ger upp snart och jag hatar att ge upp.
Cold cold water surrounds me now.

Sommarproblemet att prioritera slog till lagom till helgen. Fredag är picknick och Lördag ska jag på nån fest ute på vischan där det erbjuds båtåkande, diverse lekar och goda drycker. Å andra sidan så är jag välkommen till Gillis stuga hela helgen vilket också är lockande. Egentligen borde jag åka upp till fjällen med nån som älskar mig mest i hela världen och bara vill uppleva saker tillsammans.
Those days are gone...

Men! Allt är inte så illa som det kan verka. Igår tog vi oss till Debaser i Humlegården och åt god mat och hällde i oss lite...drycker. Pirre åkte till Prag imorse och om en vecka och tre dagar kommer både Magnus och jag att åka ner. I eftermiddag blir det träning på Sturebadet, vilket jag älskar, och sen bär det av hemmåt mot Tessinparken och en liten sallad tror jag. Nu verkar vädret bli bra igen så varför inte ta en tur med båten? Eller så lägger jag mig i soffan och gluttar på lite Kings.

Det känns rätt omotiverat att sätta sig framför TV'n och kolla på serier/film i det här vädret. Dock igår när jag kom hem efter träningen så gjorde jag en ostbricka och slog på Angels and Deamons. Somnade efter halva filmen. Visst...kanske blev lite sent då jag hjälpte till med en hårfärgning och kom inte igång med filmen förrån 22:30...men ändå...var filmen så tråkig? Jag har en massa massa avsnitt av bra serier att kolla på men ingen tid att avvara. Annat är det på vintern.

Eftersom jag länge velat göra nånting nytt kreativt och inte riktigt vetat vad så har jag tagit tag i min domän marcusmarcus.se. Vet inte vad det blir. Kanske ingenting, kanske allt jag vill. Kanske dåligt eller kanske underbart! Men, tanken är just nu att lägga upp saker jag slänger ihop när jag känner för det. Lite terapi, lite kreativitet och kanske lite galenskap.

Företagsevent i fredags innehöll; RIB-båtar ut mot en liten ö nära Grinda. Så j*vla underbart kul i hög fart hoppa vågor efter Vaxholmsbåtarna. När vi kom fram väntade klättring bland träd en massa massa meter ovanför marken. Lite lekar senare så bastade vi och kastade oss i sjön som var underbart iskall.
Efter alla aktiviteter tog vi oss till Grinda och Framfickan. Ölen flödade och solen sken. Allt var underbart (dubbelt underbart)! Båttaxi hem för alldeles för mkt pengar. Guldmaterial i både still- och rörlig bild.
En snabbis förbi Berns och sen avslut på Riche och en sedvanlig MAX + promenix hem.

Vaknade upp runt 11 på lördagen och kurerade mig med en Delantina-frukost. Hämtade stjärnan hemma hos Oscar och sen bar det av mot Gefle. Ut i ett torp hela lördagen och söndagen gjorde mig gott.
Massa sol och en massa båtåkande får mig att må så underbart (nu igen) bra.

Måste ta ut båten i veckan...

Look at me, oh look at me
Is this the way I'll always be
Oh no, oh no
Passion Pit - The Reeling

Var längesen jag tog mig en sovmorgon som denna för att bara (nästan, har packat en väska oxo) ligga i sängen och vara vaken. Klappar katten och datar lite för mig själv. Jag gillar egentligen inte den här hetsen som kan uppstå på morgonen. Vakna och egentligen inte vara vaken. Göra sig i ordning och komma in till kontoret precis när man ska komma. Det är därför jag gillar att gå till Sturebadet på morgnarna, då vaknar man sakta och kroppen kommer igång.
Ligger och lyssnar på Manners som är så j*vla bra! Tror den skivan definierar vad jag lyssnar på just nu. Typisk Marcusmusic just nu. Sleepyhead är så underbar att man bara känner musikorgasm och kroppen vill bara explodera i fuldans på nåt dansgolv med oändligt många andra underbart vackra människor som i takt och samtidigt skriker ur sig sin glädje för musiken.

Känner att jag måste ha fler planer inför semestern. Prag kommer bli super! Dock var det väldigt längesen jag var ner till Västkusten och mitt älskade bälte av småstäder jag förut förälskade mig så mycket i. Älskar Lysekil. Älskar Smögen. Skulle jag bo någon annanstans så skulle det vara där nere. Göteborg var också längesen jag besökte. Vill verkligen hitta nåt slags boende där i nån vecka eller en långweekend. Ringde far igår och hörde om han visste nån och självklart visste han folk som hade både hus och stugor där neråt. Dock kan det vara lite knepigt när det är sonen till en bekant som ska låna/hyra såklart.
Så I'm reaching out! Ingen som vill hyra ut eller låna ut en liten stuga på västkusten i mitten/slutet av juli? Och är det nån som vill följa med?

Skulle vara otroligt intressant att se försäljningsstatistik för MJ's musik idag. Kommer nog vara en del som vill lyssna på den idag.

Imorgon åker vi upp till Gefle för att hälsa på lite. Känner att det kanske kan göra lite gott. Lite terapi. Även om allting aldrig någonsin kommer vara detsamma...och tack gode whoever för det. Förändring är bra även om det kan vara jobbigt, jag gillar dock inte att förlora saker jag värdesätter. Men så tar klyschan över; That's life.

I måndags hade jag en otroligt trevlig kväll med mat på Dabaser Slussen, lite öl på Hotel Reisen och avslutade med ett glas rosé på Riket. Mkt trevligt!
På tisdagen så blev det lite rosé på Dramatenterassen och senare lite mat på Story Hotel. Också en otroligt trevlig kväll med trevliga människor.
Onsdagen började med Sturehof och lite mat. Vidare till Utecompagniet och sen avslutning på Debaser Humlan. Jag mös hela kvällen, otroligt trevligt även denna kväll.
Ikväll är det Rikettorsdag och det känns lite sådär...3 av 3 dagar i alkoholens tecken och imorgon är det företagsevent med kontoret vilket självklart innebär att vi äter mat och dricker öl.
Det har blivit en hård start på sommarens festligheter. Snudd på ohälsosamt. Men...det kommer en höst då man kan börja om igen och satsa på nytt...

Plockade upp den där bilden från en blogg jag läste idag. Så fundera varför jag lägger upp den här. Varför varför kan det vara så?

Idag känner jag inte för nånting alls. Jag vill inte vara social och trevlig. Jag vill inte ta tag i saker. Jag vill inte anstränga mig alls idag känner jag. Jag vill nog bara ligga på min soffa, kolla på lite Kings och bara drömma mig bort. Gråta en tår och känna mig som den mest ensamma personen i hela världen. Jag VILL känna så, just idag.
Allting känns så tungt och jobbigt just nu. Jag vill bara fly bort. Känner mig som 15 j*vla år. Jag måste börja tro på nånting igen. Känna att jag har ett mål med mig själv...

Det är sommar ute. Jag blir så glad jag kan bli när jag ser detta underbara solsken smeka byggnaderna i denna vackra stad. Gatorna fylls av människor som vill vara utomhus och njuta.
Vilken otroligt dålig timing att må såhär.

Det sägs att man ska tjuren vid hornen...men jag vill inte! Jag vill bara att allt ska bli bra. Jag vill bara att tiden ska gå och allt jag tänker på ska försvinna magiskt. F*ck alla tjurar och att ta tag i saker. Jag vill slacka sådär som man gör när man är oansvarig tonåring ett tag och se vart allting tar mig. Är så trött på seriösa saker just nu...

Vänta...jag ska vara ta på mig shortsen och tygskorna. Varför inte...tror det blir min kontorsoutfit imorgon.

En resa till Prag är förresten bokad. Jag och Magnyysen åker och hälsar på i Pierres lägenhet den 10-15/7. Övriga semesterplaner finns inte så om nån vill röva bort mig några dagar så får ni gärna göra det.